Okategoriserade | IronmanIsak

Har suttit och funderat ett tag på om jag skulle skriva nån eller inte..

Ville helst skriva en när man hade klarat av Ironman om vi säger så.

Vi kom ner till Kalmar under onsdags natten och la oss direkt och sov i husbilen då vi kom ner rätt sent.Vaknade på Torsdagen och vi käkade frukost.Sen killade vi upp till stan för att äntligen få hämta ut den berömda ryggsäcken.Sjukt stolt för att äntligen kunna lägga upp den på ryggen och visa att jag har en också.Kikade runt lite bland tälten och inser att det är rätt mycket business som ligger bakom detta.På kvällen var det det obligatoriska Race breefingen som man är tvungen att gå på.Bestämde med Camilla ifrån klubben att vi skulle gå på den tillsammans.Det är sjukt mycket att tänka på samt en jädra massa regler

Vaknar upp fredag morgon och glider iväg på den gemensamma simning som är kl 7.Kommer ner i hamnen och ser att det är rätt mycket folk som har samlats samt att det går rätt bra med vågar.Tänker för mig själv att såna här höga vågor har det aldrig gått på Norrviken.Bestämmer mig för att simma bort mot ön vid bron.Kommer ut en bra bit och inser att detta var ju fan jobbigt USCH!! Hur fan skall det då gå imrg om jag redan nu är helt slut efter 800m… Här börjar mina tankar att flyga iväg mycket tyvärr.Kommer jag att klara detta,kan man bryta,först man som bröt simningen på Ironman ,Jävla vind MOJNA NU för i helvete. Men icke sa nicke den bara ökade och ökade.

Under kvällen så märker jag även att vinden den bara ökar och ökar hela tiden.När jag låg i husbilen så hörde jag hur flaggorna bara fladdrade som fan där ute.Masterna på segelbåtarna nere i hamnen bara vinande det om.Rapporten sa att vinden skulle ligga mellan 8-12 m/sek på tävlingsdagen.

Sov väldigt oroligt samt låg nog vaken till kl 02 på natten.Vid fyra gick jag upp å väckte frugan för att tala om att idag kommer jag att dö bara så att du vet-Hon sa gå å lägg dig nu det kommer att gå skitbra.Själv hade jag hoppats på att hon skulle sagt att men skit i det då om du känner så.

Kastade i mig frukosten sa hej då till alla nära och kära drog på mig våtdräkten och drog upp till växlingsområdet där jag skulle möta upp Camilla .Uppe vid växlingsområdet stötte jag även på min vän Thorbjörn ”Mr Garmin” som var hur lugn som helst.Vi växlade några ord å han fick mig att tänka på lite annat samt tala om att detta fixar du hur lugnt som helst.Ta det bara lugnt å stressa inte upp dig.Möte upp Camilla samt min Far och vi drog mot starten.Kommer ner igen till hamnen å då var jag inte så jävla kaxig längre,blev sjukt jävla nervös när man ser hur havet är helt vit av vågor som bryter.Helt plötsligt upptäcker jag att i väskan ligger min cykeldator? Shit också tänkte jag den måste ju jag ha på cykeln.Tur som bara den så hade far min sin cykel med sig.Så det fick bli en cykeltur igenom folkmassorna upp till växlingsområdet i våtdräkt. Då var det ca 15min till start.Camilla tycker att vi skall stå i slutet av 1,20tim gruppen medans jag ville stå i sista gruppen på 2tim.Nä nä kom nu säger hon nu står vi här.Men fan jag kan ju inte simma så fort tänker jag.Musiken pumpar som bara den i högtalarna och till slut går starten.Vi närmar oss rampen och går sakta framåt och nu är det fan nära.Tittar på Camilla en sista gång och helt plötsligt är jag i vattnet.Lugn nu Isaksson lugn å hitta andningen nu.Simmar ut genom hamnen och möter detta inferno av vågor blandat av alla dessa människor.Inser ganska snabbt att det är svårt att Crawla i dessa vågor.Tänker hur fan skall detta gå..Men på nåt sätt så får man blanda lite bröstsim i några meter hitta riktningen sen går ner i crawlet igen.Simmar in i nån upp med huvudet igen.Jag tänkte att jag håller mig efter kanten om jag skulle behöva bryta.Märker att alla människor simmar typ lika fort som mig så det kan ju inte gå så jävla sakta då.Helt plötsligt så är man vid första boj och viker sen upp mot Ölandsbron och möter nu vågorna.Hittar mitt tempo igen som jag klarar av och känner mig säker och det rullar på riktigt bra tycker jag utan att titta på klockan. Helt plötsligt så ser man Kalmar skylten som man rundar och då visste jag att därifrån är det bara typ 15-22min sim kvar.Först då tittar jag på klockan och ser att det står 1,18 YES!!!! Jag kommer att klara detta.Sista biten gick så jädra lätt när man insåg att simningen snart var avklarad.

Helt plötsligt så ser jag rampen som tar en ur i vattnet och jag ställer mig upp och jag känner botten och skriker rätt ut JAAAAAAAAAA JAG KLARADE DET !!!!!!!!! Jag lovar att hela staden hörde det.Som jag har kämpat under detta året för att äntligen ha klarat av simningen på Ironman.

Från att hålla för näsan när man åker vattenrusch med ungarna till att simma 3800m på ett mindre än ett år. Det är stort för mig så är det.

Simtid 1,42

I växlingsområdet så ser jag Kenta för första gången och glädjen är stor och frågade om det hördes att jag klev upp -JA det syntes och hördes.Adrenalinet bara rusade här .

Upp på cykeln nu och iväg.Tänkte att nu måste jag börja med att dricka samt äta ordentligt.Märkte då också att jag hade ju lagt brustabletter till sport drycken i väskan under natten.Dom som jag var lite beroende av hade smält av fukten under natten nej nej nej.. ja det får gå i alla fall.Får över brón och tittade bakåt å såg då simsträckan och skrek rätt ut för mig själv att jag klarade det fy fan vad du är bra Stefan!

Tyvärr var ju då vinden rätt hård motvind så min högst hastighet över bron var typ 22-24 km/h? Tänkte WTF?? Väl på Öland så fick jag upp farten rätt bra och kunde ligga på min plan som var tänkt. For fram kände mig stark och cyklade om många och BAAM! Höger Lår låser sig och jag fick en så jädra kramp.Fick slå av på farten duktigt å ligga rulla lite och försökte stretcha på så mycket som det gick. Tillslut fick jag stanna och sträcka på mig..Upp på cykeln igen slår av lite på farten och försöker att inte ligga på för hårt för dom kom smärtan tillbaka.Det var en grym vind på Öland som gjorde att det var inte värt att ligga på för mycket eftersom det skulle kosta så mycket energimässigt kände jag.Här kommer mitt först misstag.Jag har käkat en del av mina bars som jag hade med mig men tog inte så mycket av maten som serverades efter banan.Tar lite av bananerna samt några enstaka bars.Sportdrycken som man får i flaskorna var inte goda.Får absolut inte i mig den mängd sportdryck jag vill.Ångrar som fan att jag inte hade min egen nu.Värmen börjar och kännas rätt bra och jag häller mycket vatten över huvudet så fort jag ser en stationen.Börjar närmar mig Ölandsbron igen nu är det bara typ 4 mil kvar tänker jag.NU börjar jag få ont i benen helt plötsligt? Grinar illa och lider hårt dom sista milen på cykeln.(Tanken var 5,45 tim på cyklingen vilket jag även låg på tidsmässigt).Vill inget annat att det skall vara slut nu.Farten sjunker mer och mer och jag känner mig väldigt matt.Finns ingen kraft utan börjar få ont i magen som fan.Till slut kommer jag äntligen in till Kalmar.Hänger upp cykeln och ser att sadeln hade sjunkit 2-3cm? Inte undra på att det gjorde så ont i låren sista milen.Växlar om till löpningen och jag känner glädjen att snart kommer jag att vara en Ironman…

Tid 6,04

På med skorna ut genom växling och möter min kära familj igen så står och hoppar å hejar som bara den.Sjukt glad att se dom som gör att det blir lite lättare att komma igång med löpningen.Springer igenom stan och kommer upp vid hamnen och möter vänner igen som hejar på en å glädjen är oslagbar och jag växer som fan..Första varvet går bra och jag håller mitt tempotid på milen under timmen.Nu börjar jag känna av magen riktigt mycket för första gången och jag blir tvungen att börja gå lite.Ont som fan gör det.Kommer igång igen och försöker att hitta nåt att äta i depåerna.Hittar lite chips cola,bara trycker i mig en massa mat för jag börjar att känna mig sjukt matt.Helt galet ont i magen.Igång igen och kroppen börjar å säga till mig att slå av på farten igen.Okej jag går väl då.Försöker att hitta varje dusch efter banan och svalka mig i.Hittar lite kraft igen och börjar och springa igen.Kommer igång tills kroppen bara sa BAAM!! Nu är det stopp Stefan.Känner mig svimfärdig och har svårt att gå rakt till och med.Blir tvungen att lägga mig ner snabbt.Hamnar på garageuppfarten till ett hus och jag ser i kors.Ligger en stund tills jag hör en äldre man säga -Hur mår du pöjk? Jag mår inget bra tyvärr säger jag.Jag kan se det säger han och sätter sig bredvid mig.Ta du det lite lugnt en stund så kanske kroppen kommer igång igen.Nu får tankarna runt vill jag lova er , vad fan händer?Provar att resa på mig igen.Går 10m och jag sjunker ihop igen och jag inser att kroppen säger stopp och jag fäller en tår.Sjukt jävla besviken på mig själv att jag inte lyssnade på kroppen tidigare samt gått efter mina gamla erfarenheter.Att jag inte stannade tidigare och käkade istället för att gå efter klockan och sluttiden.Men samtidigt hade jag inte varit nöjd med en tid på 14-15tim eftersom målet var 11,15-12,45tim.Jag hade tränat för det och det var det jag ville klara också.Att sätta sig i bilen och åka tillbaka var nog bland det tyngsta jag gjort.Jag ville bara grina i bilen och skrika rätt ut.

Jag la ner sjukt mycket tid på detta.Offrat mycket tid för både familjen å jobbet.Hade lovat min barn i månader att snart skall ni få höra dom ropa i högtalaren Stefan Isaksson You Are Ironman…Det är nåt som svider så in i helvete tyvärr.Dagarna efter IM när man fick se allas vänners uppdateringar på FB,Insta osv var sjukt jobbigt..

Att signa en till IM är inget man bara gör.Man måste verkligen ha tid till det igenom all den träning man måste göra.Att träna mellan 3-5 pass i veckan kräver planering och uppoffring av alla i familjen.Jag hade inte den bästa uppladdningen inför detta på slutet.När jag egentligen skulle trampa upp träningen så blev det mindre och mindre.Tyvärr blir det så ibland

Tack till er alla där ute som har följt mig under detta år via alla olika kanaler.Det betydde mycket för mig när ni puschade en dom dagar som var tunga, men samtidigt även glädjen när jag simmade min första 25m

Sist men inte minst tack min kära familj

//Stefan

Här är lite mer bilder ifrån Ironman Kalmar som min dotter har tagit.Såg dom typ nu för första gången.

Synd att det inte går att lägga upp filmer har på bloggen -:)

Japp det var länge sen som jag skrev nåt här.Har inte haft tid att skriva så mycket då jag har haft fullt upp med att träna samt jobba. Sen skall jag vara ärlig och säga att jag inte haft lust heller.

Nu är det nära till Im Kalmar.Tiden går väldigt fort just nu tycker jag.Känslan just nu är att allt e bra förutom simningen som inte är riktigt där.Litar inte på mig själv typ. Vågar inte bli trött på nåt sätt i vattnet.

Sprang Stockholms Maraton bara för att kolla läget med lite längre sträcka.Vädret var bland det värsta jag har varit med om. Så jag gick sista milen och fick en tid på 4,15.

Vätterrundan blev ett nytt PB med frugan. Vi har sänkt oss 5 år i rad nu.

Svårt att få tiden att räcka till till bra träningen eller längre pass. Känner ibland att man inte hinner att träna så mycket som man skulle vilja göra.Men samtidigt vem bryr sig om jag har 10,30 eller 12,30 på IM? Det är ju bara mot dig själv du tävlar.Säger du till folk att du skall göra IM på 12tim och du gör det på 12,30 så säger ju folk att det var ju inte bra eller det var väl okej. Men om du vänder på det och säger att jag skall göra det på 14tim men sen gör den på 12,30 så tycker ju folk att det var ju skitbra då!

Tur att man har fått lite vänner inom klubben som har hjälpt en.Har ingen att fråga om detta.Snurrar en massa i huvudet om saker som man vill fråga om. Så vi får hålla tummarna och lära oss på vägen

Kommer att skriva lite mer och mer nu när det börjar och att dra ihop sig

/Stefan